Lillasyster, naket och söndagkväll i sol
I dag fyller min lillasyster år. Då jag tänker efter fyller hon faktiskt 41 år. Det gör att det i morgon är 41 år sedan DDR slog Västtyskland med 1-0 genom det där målet av Jürgen Sparwasser som fick det västtyska laget till krismöte och bland annat bänkande av Günther Netzer samt ett nytt ryck mot att slutligen bli världsmästare. Där ser man. Jag minns även från min barndom att Michel Platini är född detta samma datum, 21 juni som min syster Malin.
Hon föddes faktiskt på självaste midsommarafton. Jag minns att Mamma inte följde med oss i bilen då Pappa körde ut till Mommo i Pålböle där vi skulle vara över midsommar. Jag minns hur vi var ute på gården hos Mommo då moster Rose kom ut på trappan och ropade att Carola (min mor) är på BB nu. "Uffe, du måste åka!" Uffe är alltså min far. Åtminstone minns jag det hela så.
Jag minns också att min far anlände till oss i Pålböle igen senare samma kväll. Vi, ett gäng kusiner av vilka jag var en av de yngsta, sprang längs en grusväg för att möta bilen. Jag fick sedan åka tillbaka med Pappa i den lilla Fiaten vi hade. Jag minns att släkten tog ut svängarna ordentligt för att fira det yngsta tillskottet. Kusin Veronica hade ju fyllt 1 år i går och så kom det en till, på självaste midsommarafton. Jag minns att min far sjöng Modersmålets sång med hård och kraftfull stämma. Jag minns också hur någon av mostrarna förklarade att min far var lite trött, då han mitt i allt satte mig att sitta på Mommos kylskåp av en anledning jag aldrig har kunnat komma fram till och knappast han heller. Jag har faktiskt funderat på varför jag inte kunnat minnas att vi skulle ha sett någon VM match, för det skulle vi ha gjort. Signaturen "Rösten från Öster" var på plats och då missade vi inte sådant. Jag var ändå 3 år och 8 månader och kunde hela Västtysklands landslag utantill. Då jag kollade upp orsaken visade det sig att det faktiskt inte spelades någon match den dagen och som jag nämnde här ovan. DDR-BRD var först på midsommardagskvällen.
Syster Malin växte och blev större. Konstigt vore det annars. Jag kan faktiskt inte minnas att vi skulle ha grälat ordentligt en enda gång. Förstås kunde jag tricks som att säga "Punkt slut!" och därmed få henne att gråtande springa till Mamma om jag ville vara ifred. Då hon blev arg på mig vid ett tillfälle låste hon in sig på sitt rum och satte en skylt med texten "För svin" på dörren. En utmärkt passning till mig alltså. Men i stora drag kan jag alltså bara minnas oss som vänner. I mycket skötte hon sitt och jag mitt.
Idrottare blev hon också. Malin var en duktig löpare och har faktiskt sprungit i FM final för damer på 4x400 meter. FM tävlingarna TV sändes och då jag skulle se loppet blev det förstås antiklimax då det blev strömavbrott exakt då just den distansen avgjordes. Det enda loppet som aldrig sändes alltså. Badminton blev det sedan för Malin och jag fick lära mig att följa med en för mig väldigt ny gren. Man kan säga att badmintonen aldrig
lämnade henne. Hon är gift med en sådan. Alltså en tränare. Just nu finns Vellu i Azerbaidzhan med två spelare som ska representera Finland i European Games. Malin är väldigt mycket lik mig på flere punkter. Bland annat önskade hon starkt att ingen skulle komma och fira hennes födelsedag i dag då jag ringde.. Har någon varit där och läser detta nu, sorry. Men jag är säker på att hon uppskattade det i alla fall. Det skulle nog jag ha gjort med.
Som vi ser gör Malin och Vellu sitt bästa för att fylla det Bibliska påbudet att uppfylla jorden. Isak, Alvar och Eliel heter de tre arvingarna de producerat.
Gratulerar Malin. För att inte störa din dag har vi alltså varit här hemma på Åland och haft en solig och fin söndag.
Dagen har faktiskt varit så solig och fin att vi haft en liten nakenhetsparentes. Nej, så roligt är det inte! Jag har varit snällt påklädd, åtminstone då jag rört mig ut mot vägen till. Våra småflickor på gården, nu menar jag inte Kickan och Gurkan utan Edit och Pärla är ju härligt oblyga och älskar att klä av sig och gärna allt, då det blir varmt. Detta är så klart roligt och helt okej. De är 4 och 5 år gamla. Jag funderar dock på var, när och hur idén om vad som är anständigt, eller trevligt bedöms. Jag minns att då dotter Linda var baby och vi var till Franska Rivieran, var det inte okej ens för en baby att ha rumpan bar på en strand, eller i en park. Knappast var detta dotter Lindas påfund. Här i norden reagerar ingen på babyrumpor, men nog för kvinnligt toppless solande, som i sin tur var fullständigt mainstream på de glada (!) 70, 80 och 90 talen, jag minns det så väl. Goda minnen!
I Gamla Testamentet gör man stor sak av att Adam och Eva mitt i allt märker att de är nakna. Jag väljer att tolka det hela som att de blir vuxna. För i något skede är nakenhet inte okej. Finns det en ålder? Finns det något annat? När är det inte okej att vara naken mera?
Jag upplever att den skandinaviska människan blir allt prydare. Är det risken att bli exponerad på nätet? Är det en vetskap om folk med avvikande fetisher? Man vill liksom inte förekomma hos andra på sätt man inte har kontroll över. Det samma gäller barn. Dem vill vi skydda. Jag tror vi alla har våra egna gränser. Själv är jag hopplöst avslappnad även här. Det är för andras skull jag klär på mig en skjorta ifall jag inte känner dem. Det är för andras skull jag frågar om det är okej att gå in i omklädningsrummet. Jag tror inte spelarna skulle uppskatta att ha mig där. I ett tidigare lag hände det en gång faktiskt att en spelare kom ur duschen, jag trodde alla hade åkt. Hon hade en handduk omkring sig så det var lugnt på det sättet. Jag höll på att plocka ner våra fasta situationer från väggen. Först ryckte hon till och höll på att börja skrika. Sen lugnade hon ner sig direkt och sade "Aj, det var bara du..." Jag plockade ner lapparna, höll blicken fäst i väggen och då jag gick ut såg jag att spelaren hade klätt på sig underkläderna helt lugn och trygg... Kanske det är ett bra tecken, eller så ännu ett tecken på totalt misslyckande.
För allmän trevnad får vi väl småningom börja vänja Edit vid att ha kläder på sig. Åtminstone byxor. Och åtminstone då det kommer folk...
Nakna manskroppar är underskattade tycker jag
Inspirerad av texten ska jag nu gå i bastu och sen är det faktiskt dags för Brasilien-Australien.
Kommentarer
Trackback
