enligtvirta

Avtackningen av Gerts gick riktigt bra tycker jag! Vice rektor Jarmo inledde med att säga att han tar hand om den seriösa biten. Sen följde folk efter folk med behjärtansvärda inlägg av olika slag. Mitt jobb blev att avsluta hela tacksägelseriten med att presentera skjortan vi tänker hänga upp i taket. Alltså i äkta ishockeystil kommer Gerts skjorta att frysas. Ingen annan än Gerts kan bära den skjortan i KHS. Den lades provisoriskt fast i en krok i matsalstaket men kommer sedan att få hänga i hallen utanför på en synlig plats mitt i skolans hjärta. Eftersom Gerts använde skjortan och inte tvättade den innan han gav den till mig kommer vi att för tid och evighet att ha hans DNA kvar i huset. Han finns där för evigt, eller så länge skjortan får hänga kvar!

 

Jag har fått frågor om hur det känns att han slutar. Jo, det känns så klart konstigt, men jag måste erkänna att jag tror mig veta att han själv vill att vi ska fortsätta som om inget hänt. Kanske det är min fostran i fotbollsvärlden som gör det lättare för mig att se det just på det viset. Respekt och tacksamhet för vad som varit, men ansvar för det som är och ska bli!

 

Just nu är mina kolleger ute på Pernillas stuga och firar skolårsavslutning. Senast jag deltog i en sådan blev jag gift... Eller jo, 2010 var jag också med då de hade nån slags födelsedagsgrej. Jag tycker om mina kolleger och skulle jättegärna delta i dessa evenemang. De gånger jag har varit med har jag alltid trivats och likt fotbollens säsongsavslutningar är de tillfällen då man får leva ut och lämna saker bakom sig.

 

Nu är det just fotbollen som alltsom oftast gjort att jag inte deltagit så ofta. Sen har även familjen och det jag åtminstone själv känner att jag behöver ge den gjort att jag stannat hemma. I dag kom jag hem från träningen och fann huset fullt av folk från hela gatan. I skrivande stund har alla gått hem och jag sitter i sommarljuset och skriver medan jag väntar att dotter Linda ska bli klar att skypa där borta i Kalifornien.

 

Jag hann också vara med på vår matchförberedande träning så klart. En helt vanlig fredag på WHA blev det, trots att vi missade försnacket. Tiina Gustafsson (fd Saario) gästade oss och visade upp sin mage som nästan kommit upp i halva min kaliber. Hon ska bli Mamma i september. Lycka till säger jag.