Lånebil och dramatik

Natten blev dramatisk. Alltså VM mässigt. England gjorde allt för att ge Norge en halvtidsledning, men fjordarnas döttrar ville inte ta vara på stunden. I andra halvlek lyfte man sig och jag tycker det var ett välförtjänt 2-1 som förde fotbollens hemland vidare på fortsatta äventyr, till Vancouver.
Steph Houghton nickade in 1-1 och Lucy Bronze fick sedan vinna matchen med en riktig kanon i främre krysset
 
Egentligen verkar det som om nattens publikfriare dock var den senare, som jag sov bort. USA slog Colombia 2-0, men allt verkar ha hänt. Underkända mål, utvisning av målvakt, Holiday och Rapinoe avstängda från Kinamatchen, missad straff av Wambach, lyckad straff av Lloyd och sen ett mål med hjälp av nyinsatta målvakten då den andra blev utvisad. Alex Morgan, världens mest välbetalda kvinnliga fotbollsspelare stod för det skottet mot främre stolpen som vara, slurrrpp, gick in. Dumt av mig att lägga mig alltså. Även kommande natts Japan-Holland kan bli vansklig att se, då vi de facto kommer att finnas på en färja.
 
I kväll alltså avfärd mot Tammerfors. Före det träning i Bengtsböle med de sista förlorade fåren, inklusive herden, tillbaka i businessen.
 
Det var det där med bilen då! Jag förstod i går kväll att den nog går, bara den inte hinner bli för varm. Problemet är att den blir för varm på 5 minuter och det håller ju inte hela vägen till Bengtsböle, ännu mindre till Arlanda där jag ska hämta Linda på fredag. Jag tog mig alltså för att köra bilen min till dess vanliga verkstad, där man hälsade på mig lite som på en gammal bekant. Man lovade kolla vad den felas denna gång och om de inte ringer själva, för de har säkert nog mitt telefonnummer sa de, skulle jag ringa själv. Den stora vänligheten att låna mig en bil hade de också. Då jag skulle starta den gick den dock inte igång. Den var helt död. "Nån har väl lämnat den med lyktorna på då" konstaterade verkmästaren lakoniskt och slängde mig en annan bilnyckel. Den nya lånebilen gick som den skulle, men hade bara en liten liten droppe bensin i sig. Ännu mera skräck i förmiddagsstunden alltså då jag på riktigt fick bedöma vilken bensinmack som låg närmast, på metern alltså. Jag klarade det med darr på ribban. Lånebilen hostade och frustade i rondellen framför Kantarellen, men nu finns det bensin i tanken och hopp i hjärtat.
Hemma igen och hämtar andan. Edit leker med Julia, alltså hennes kompis, inte ÅU spelaren, genom att ropa på Mamma, inte Pappa, var 30e sekund. Sommarfrid! I kväll på resa igen då!!! Det betyder en liten osäker produktionsverklighet gällande dessa små texter jag publicerar, så det kanske blir sommarfrid även på den fronten. Med betoning på Kanske!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0