enligtvirta

Jag bad fru-Kickan innan jag åkte iväg på träningen om att hon kanske kunde vara snäll och lägga igång bastun tills jag kommer hem, då det nog skulle behövas, i avkopplingssyfte. Nu har jag varit hemma över en timme, ätit spaghettin som stod klar, till min stora stora glädje utan konstiga saker i. Jag gillar att äta sådant som haft en mor nämligen. I bastu har jag ej ännu varit, eftersom frun min skulle och handla med Gurkan och sen ska mitt hår klippas innan jag ska få bada den där bastun, som alltså nog är varm men inte alls lika avkopplande. Nåja, det är tanken som räknas.

 

Detta har minsann varit en dag! Jag kommer inte att kunna beskriva den med ord så läsare begriper hela vidden, men ni får tro mig då jag säger att det varit äventyrligt på kognitiv nivå. Först var det ju morgonträningen, där vi fixade det utan gråt trots oanade förspel så att säga. Sen kom spridda rapporter in under hela dagen och till slut visste jag faktiskt var alla var och nästan varför. Träningsplaneringen ändrades 7 gånger tills jag till slut beslöt mig för att åka ut och se hur det skulle bli. Det blev faktiskt helt okej i all sin enkelhet. Gröna laget vann frisparkstävlingen, Julia nästan tacklade Ella som inte fick bli tacklad och Cynthia höll en stark monolog om det nigerianska landslagets taktiska kunnande, eller bristen på det vill säga...