En klassisk, jag vet inte vad jag ska skriva om text

Vi tränar under sommaren lite senare på morgnarna. Först klockan 9 startar morgonträningarna nu, jämfört med 7.30 de övriga årstiderna, närmast för att spelare och tränare är schemalagda på annat sätt då och även Vikingavallen är uppbokad på annat sätt. Denna morgon bar jag käppar. Först bar jag ut dem, lade dem i en fyrbackslinje med två mittfältare framför, sen flyttade jag dem tillsammans med laget över till andra sidan av planen, till sist bar jag in dem igen. Två bollar hämtade jag ut ur den täta häcken bakom ena målet, jag gav även Kaisa ett  tips om hur hon skulle styra bollen före hon slår ett inlägg. Jag plockade upp gräs från Vikingahallens golv, eftersom det kommit från mina fotbollskor då jag bar käppar ut och sedan in. Jag talade med städaren och med hallvärden Stefan, som bägge tyckte det var okej att jag bar käppar. Bärsäsong kallade Stefan det. Sen körde jag hem Craig som skulle ha bjudit på kaffe om jag inte lovat att vara hemma så nära halv 11 det går, så att Fru-Kickan kommer iväg dit hon nu ska komma... Iväg nånstans. Edit ser på Lilla Aktuellt där de dryftar Greklands ekonomiska situation. Vi var lite oklara med Craig om huruvida eftermiddagens träning kommer att handla om kontringsspel eller uppbyggnad genom lagdelarna. Vi enades om att det kan komma att visa sig vara samma sak.
 
Jag har, sedan jag återupptog skrivandet ibland brottat med allmännyttigheten i det hela. Jag tycker det är roligt. Endel människor säger sig tycka det är roligt att läsa om sig själv. Vissa människor vill läsa om Åland United. Endel vill att jag ska skriva kontroversiella politiska uttalanden. Vissa läser bara fotbollen. Vissa läser aldrig fotbollen. Två personer har varit kritiska till vad jag skrivit om just dem. De allra flesta människor på vår jord har ingen aning om att jag skriver nåt alls och de skulle ändå inte kunna läsa det. Det hela resulterar i att jag skriver vad jag själv vill och när jag själv vill... Detta har börjat kännas konstigt, för det går väldigt mycket emot det så kallade normala i mitt liv. Utan att vara mer än lovligt uppmärksamhetssökande undrar jag av er som läst så här långt vad ni vill att jag ska skriva om. Hittills har jag på begäran skrivit om min tid som fotbollsspelare, berättat lite om min bakgrund som tränare, öppnat en del om min syn på lärande samt nämner Mat-Inger minst en gång i veckan. Säg gärna till så kan jag försöka styra texterna lite mot önskat håll. Min syn på IFK Mariehamns herrlag kommer, som jag sagt bara jag hinner se en par matcher till. Nu är ju den store Petteri tillbaka också så vi har ett kontroversiellt ämne att såga...
 
I natt är ändå kanske den hittills hetaste natten i sommarens VM. Jill Ellis mot Silvia Neid. Var Tyskland-Frankrike en höjdare, då är Tyskland-USA en... Riktig Höjdare... Svenska språket är ibland fattigt...
Silvia Neid höll på att få sparken för fyra år sedan efter Tysklands tidiga sorti i VM och därmed uteblivna OS. Nu leder hon sitt Landslag kanske hela vägen till det världsmästerskap det Tyska Fotbollsförbundet så saknar. Torde vara sista stunderna för henne också. Steffi Jones ska ju ta över visst...
Jill Ellis kritiserades i början av sin tid som landslagstränare för sina taktiska brister. Hon tog dock in Gustavsson från Tyresö och nu glider hon fram, kanske ända till den titel Pia Sundhage inte fick för fyra år sedan med samma emblem på bröstet.
 
Mina damer och herrar. Om det någon gång är värt att stiga upp lite före två på natten, då är det i natt. En sådan här match ser man, ja typ inte varje år...
 
Sen lite bara om Öspelen. Guld blev det i går genom en par skyttar. Även övriga medaljer trillar in. Fotbollsherrarna förlorade som sagt mot Grönland och har en riktig avgörande match om gruppsegern i dag mot Menorca. Damerna piskade Guernsey med 8-0, Lina Holm satte en Hattrick, Melli Karrin 2 mål, ÅU Elin 2 mål och slutligen Nela Svebilius ett mål på sin första bollkontakt efter att ha kommit in som avbytare. Tuff gruppfinal i morgon mot Isle of Wight. Undrar om det finns många Craigar på den ön...
För att frossa i gamla öspelsbilder vill jag visa hur glada Ålands damer var efter sitt första Öspelsguld genom tiderna, på Rhodos 2007. Hotellpoolen skitades ner med svettiga kvinnor och just efter detta ögonblick hamnade även jag i vattnet... Detta hoppas jag årets lag kan få uppleva även!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0