Svettig stor smäll och resten därefter
Jag skrev en gång i ett CV då jag sökte ett lärarjobb, som jag ej fick, kanske på grund av att en person i min närhet insisterade på att jag skulle ta bort raden. Jag skrev "Jag har gjort lärarjobbet till ett smutsigt och svettigt arbete". Man kan ju undra vad jag menade, men i dag var jag svettig på riktigt efter 7Fs religionslektion. Jag tror att den tropiska värmen vi har spelar in, men efter att ha förevisat Big Bang, eller Stora Smällen, som den aningen osexigare heter på svenska, samt bifogat några livsåskådnings- eller religiösa om ni så föredrar, frågeställningar uppnådde vi ett sådant märkligt tillstånd som att eleverna var andfådda och jag svettig. Inte ens lite svettig kan vi säga att jag var. Hade det varit mera höst hade jag säkert varit hes också, men nu var jag bara så svettig att man kunnat krama ur min t-skjorta. Det enda som eleverna dock reagerade på var de välta korna på dvd spelaren och jag fick förbrylla dem ännu mer genom att föreläsa om kovältning och vad det innebär att välta en vält ko i mitt klassrum, alltså samma sak som väntar alla som ser Fantomen utan sin mask: En smärtfylld död!
Argentinaren här uppe vet vad han pratar om, tycker jag. Landet han kommer har alltså producerat såväl Guds hand, som Guds sons ställföreträdare. Starkt jobbat Argentina. Vi ska inte gråta för dig inte!
Styrelsemötet i dag blev sedan en mycket positivare tillställning än tidigare. Vi gav oss tid att prata och jag känner att jag fick både hjälp, stöd och vägledning. Det hela kommer att kunna styras åt rätt håll på lång sikt, fast vi kortsiktigt måste anpassa oss till en kortsiktig verklighet, men tack i alla fall för att få något "riktigt" gjort.
Väl hemma skulle Edit ringa till sina syskon för att berätta att Bror på dagis försökt pussa henne för länge sedan, men nog medan hon var fem år. Tyvärr svarade ingen, men Edit är övertygad om att de nog ringer då de ser att hon ringt. Nu sover hon och jag tror Linda, Emilia och Rufus har det bra där de är. Rufus hade missat att det är skolfotografering i morgon. Själv höll jag det hemligt för Fru-Kickan så länge jag kunde för att slippa klippa håret och raka mig. Sen då jag sade det svarade hon bara "Okej", som om ingenting hade varit...Inget hetsande alls. Inget påhållande om hur jag måste se ut. Antingen är hon jättetrött eller så bryr hon sig inte om mig. Jag tror hon är jättetrött.
Morgonen blir extremt tidig, då Huvudtränaren vill träffa mig redan klockan 7. Sedan stundar morgonträning och en skoldag, med den omtalade fotograferingen, före eftermiddagsträningen tar vid.
Den här bilden beskriver hur fotboll var för mig då jag blev förälskad i den. Som i alla förhållanden kräver ett livslångt engagemang blod, svett och framför allt tårar. Men vad kan man göra. Love Hurts, som de sjunger.
Kommentarer
Trackback
