Tisdag- fortfarande sol.. Och ÅFF ur en par vinklar
Del 1 handlar även i dag om MIG!!! Alltså dagen och det den innehåller... Först upp före tuppen, eller åtminstone före Sassa trots att ÅU-PuiU på TV tog nån timme mitt i natten. Morgonträning på en solig Vikingavall. Åland United vaknar och förbereder sig för den stora matchen på lördag! Med oss hade vi även Becca Robison från förra årets ÅU, som helt enkelt har valt att semestra två veckor på Åland. I dag spelar hon som halvproffs i USA men har ambitioner att avancera in i WUSA-ligan sade hon då jag körde hem henne efteråt. Hon kommer även att spela med oss i kväll och det är ju kul.. Det som mest värmde, förutom morgonsolen, var dock hennes uttalande om "An amazingly strong and much technically advanced team" då hon jämförde årets trupp på basen av träningen med den hon spelade med i fjol.. Fast vi visste det är det ju kul att höra att vi gått framåt.. Även spelare som i fjol spelade i ÅU och numera i IFK har säkerligen gått framåt de med. Se bara hurudana resultat IFK gör i fyran..
I kväll är det då Åland-Åland United. Robban och Benko har senast nu under dagen bestämt internt hur lagen mönstras för att vi ska få nån nytta ur detta. Närmast är nog matchen till för ÅFF, som behöver träna på sitt koncept inför nästa veckas turnering.. Men vi i ÅU behöver också få effektiv träning. En minst sagt viktig match har vi ju på lördag. Och Adde, hon har fyra landskamper nästa vecka.. Kom inte och säg att högsommaren inte har nerv inom fotbollen!
Kom att tänka på vad som hänt de senaste fyra åren. Hittade denna bild:
Detta är Ålands damer inför matchen mot Guernsey (6-0) på Shetlandsöarna 2005. Min startelva, som finns på bilden innehåller 3 spelare ur dagens ÅU (Sarah, Carro och Becci) 1 ur IFK (Mimmi) och sedan har vi Mattan (Älvsjö) och Snicke, Sofia och Nicco, som vad jag vet spelar i Sverige på sina studieorter... Johanna och My sågs ännu i fjol i korpen och Kirsi torde bo nånstans mitt i Finland vad jag vet. År 2005 spelade de allra flesta i ÅUs division 1 lag och sedan några i IFKs damer som stigit till fyran. Vi tog silver efter att ha förlorat 3-1 mot Färöarna, en match jag ännu minns med välbehag trots förlusten. Men... Mycket mycket har hänt inom åländsk damfotboll de senaste fyra åren!!!
Del 2 för oss sedan in på den åländska biten av den följetong förra veckans Distriktslagscup har skapat på denna blogg.. Alltså vilken feedback kan jag personligen ge Åland efter årets turnering?!
För det första: Placeringen (10) var en realistisk och till och med hyfsad placering sett till var åländsk flickfotboll ligger.. 2004 blev vi femma med 88orna, men året därpå var vi nere på 10 plats igen... Någonstans där hör vi hemma. Allt väl således. Nu är det dock inte placeringarna vi ska sätta i huvudsak då vi pratar distriktslag och distriktslagscupen. Allt har, som jag försök framhålla, att göra med spelarutbildning... Jag vet inte om jag har rätt eller fel, men Ålands i två första matcher i årets flickcup såg det ut som om ingen riktigt visste vart de hade kommit. Både Vasa och Åbo spelade ut Åländskorna enligt konstens alla regler.. Nåja, inte så konstigt, Åbo vann ju och Vasa kryllar av allstarsspelare, kan man tycka och säga.. Nu finns det ingen som kunde kräva att Åland borde ha vunnit dessa bägge matcher. Nej, det är orealistiskt. Dock ställdes man inför den klassiska Pohjola Cup shockeffekten.. Varken spelare eller ledare var riktigt förberedda på vad som komma skulle. Därför såg det värre ut än det säkert var.. Ålands ledning, som ju kan mycket fotboll kunde sedan under de resterande matcherna lite skärpa upp laget och genom tre olika spelsystem fann man till slut ett koncept att spela efter, fast även motståndet blev lättare...
Vad kan man alltså göra? Nu, eftersom jag ju faktiskt är regiontränare och därför ska ha åsikter om detta inleder jag så här och tar gärna vid helt konkret och i enrum om jag så ombedes.
För det första, något man faktiskt gjorde! Delta!!!! Jätte jätte bra att Åland igen är med. Förra årets fiasko då man inte sände ett lag får inte upprepas.. Varför? Jo, nu har 18 spelare och tre ledare erfarenhet av vad turneringen är... Nu kan man förbereda sig för framtiden med detta i bagaget. Vi tvingas inte skicka dit hela trupper med spelare och ledare som måste uppleva chocken varje år, som man under tidigare år haft för vana att göra i pojkarnas yngre lag.. Nästa år finns det -95 och -96 födda spelare som vet vilket motstånd som ges i turneringen. Om man dessutom använder året som kommer till att träna på saker man behöver för att vara beredd, då kommer man att kunna stå upp bra mycket bättre i Pajulahti nästa juni. Då kommer även spelare som kunde ha kapacitet att gå vidare till regionverksamheten se ut som om de hade den kapaciteten...
2007 fick dessa spelare erfarenhet av Pohjola Cup, som det hette då... 2008 fick bara Limpan, Adde, Moa och Sigge åka.. Det syntes i år mot Vasa och Åbo!
OK. Och vad ska man träna då... Nå, först och främst klassikerna. Teknik, passning, mottagning etc. Detta kombinerat med hårda matcher som ger speltempo är något som varje spelare måste få sig tillgodo i sin dagliga träning. I distriktslaget skall man sedan lära spelarna ett spelsätt, som man tryggt kan falla tillbaka på då det blåser och åskan går tex mot Helsingfors, Nyland, Åbo osv. Har spelarna en sådan grundutbildning på distriktsnivå kan man ställa upp mot jättarna, hålla siffrorna nere och till och med utmana dem i enskilda matcher. Dessutom är spelarna mer beredda för region- och därefter landslagsutbildning om man väljs vidare.
Därmed betyder det inte att distriktstränarna ska strunta i eventuella tekniska brister, trots att man enligt mig i huvudsak ska lära ut spelmässig teknik och framför allt taktik i distriktslaget... Tvärtom. De brister man ser ska påtalas spelarna och DERAS KLUBBTRÄNARE! Inom distriktet skall ett gemensamt arbete bedrivas så spelarna närmar sig den nivå man vill ha för att kunna hävda sig i första hand i distriktslagsturneringen och senare på individuell nivå uppåt på den blåvita vägen eller i klubblag på allt högre nivå!
Så ser jag det!
2007 hade ÅFF även ett U19 lag som skulle förmedla utbildning mellan "Pohjola Cup" och "Öspelslag". Det blev sammanlagt två matcher... (hittills kanske man borde säga). Här Anna Karlsson, Emma Henriksen och Erika Nordlund i gula tröjor...
Vi sitter på alla förutsättningar och på Åland har distriktet en stor stor möjlighet att påverka.. Kom med den info och de redskap som spelarna och de som utbildar dem behöver för att lära sig spela riktig fotboll!!!
Stort tack ÅFF att ni var med i årets turnering. Härifrån börjar det (igen)!!!
I kväll blir det riktigt mycket fotboll. Efter vår match i Bengtsböle lär det vara stormöte i damkorpen. LIF Elit-EIK... På Valbo. Har lovat åka och titta. Sen insomning på soffan med svedupellarnas u21 som möter... Vem var det nu de mötte...
I kväll är det då Åland-Åland United. Robban och Benko har senast nu under dagen bestämt internt hur lagen mönstras för att vi ska få nån nytta ur detta. Närmast är nog matchen till för ÅFF, som behöver träna på sitt koncept inför nästa veckas turnering.. Men vi i ÅU behöver också få effektiv träning. En minst sagt viktig match har vi ju på lördag. Och Adde, hon har fyra landskamper nästa vecka.. Kom inte och säg att högsommaren inte har nerv inom fotbollen!
Kom att tänka på vad som hänt de senaste fyra åren. Hittade denna bild:
Detta är Ålands damer inför matchen mot Guernsey (6-0) på Shetlandsöarna 2005. Min startelva, som finns på bilden innehåller 3 spelare ur dagens ÅU (Sarah, Carro och Becci) 1 ur IFK (Mimmi) och sedan har vi Mattan (Älvsjö) och Snicke, Sofia och Nicco, som vad jag vet spelar i Sverige på sina studieorter... Johanna och My sågs ännu i fjol i korpen och Kirsi torde bo nånstans mitt i Finland vad jag vet. År 2005 spelade de allra flesta i ÅUs division 1 lag och sedan några i IFKs damer som stigit till fyran. Vi tog silver efter att ha förlorat 3-1 mot Färöarna, en match jag ännu minns med välbehag trots förlusten. Men... Mycket mycket har hänt inom åländsk damfotboll de senaste fyra åren!!!
Del 2 för oss sedan in på den åländska biten av den följetong förra veckans Distriktslagscup har skapat på denna blogg.. Alltså vilken feedback kan jag personligen ge Åland efter årets turnering?!
För det första: Placeringen (10) var en realistisk och till och med hyfsad placering sett till var åländsk flickfotboll ligger.. 2004 blev vi femma med 88orna, men året därpå var vi nere på 10 plats igen... Någonstans där hör vi hemma. Allt väl således. Nu är det dock inte placeringarna vi ska sätta i huvudsak då vi pratar distriktslag och distriktslagscupen. Allt har, som jag försök framhålla, att göra med spelarutbildning... Jag vet inte om jag har rätt eller fel, men Ålands i två första matcher i årets flickcup såg det ut som om ingen riktigt visste vart de hade kommit. Både Vasa och Åbo spelade ut Åländskorna enligt konstens alla regler.. Nåja, inte så konstigt, Åbo vann ju och Vasa kryllar av allstarsspelare, kan man tycka och säga.. Nu finns det ingen som kunde kräva att Åland borde ha vunnit dessa bägge matcher. Nej, det är orealistiskt. Dock ställdes man inför den klassiska Pohjola Cup shockeffekten.. Varken spelare eller ledare var riktigt förberedda på vad som komma skulle. Därför såg det värre ut än det säkert var.. Ålands ledning, som ju kan mycket fotboll kunde sedan under de resterande matcherna lite skärpa upp laget och genom tre olika spelsystem fann man till slut ett koncept att spela efter, fast även motståndet blev lättare...
Vad kan man alltså göra? Nu, eftersom jag ju faktiskt är regiontränare och därför ska ha åsikter om detta inleder jag så här och tar gärna vid helt konkret och i enrum om jag så ombedes.
För det första, något man faktiskt gjorde! Delta!!!! Jätte jätte bra att Åland igen är med. Förra årets fiasko då man inte sände ett lag får inte upprepas.. Varför? Jo, nu har 18 spelare och tre ledare erfarenhet av vad turneringen är... Nu kan man förbereda sig för framtiden med detta i bagaget. Vi tvingas inte skicka dit hela trupper med spelare och ledare som måste uppleva chocken varje år, som man under tidigare år haft för vana att göra i pojkarnas yngre lag.. Nästa år finns det -95 och -96 födda spelare som vet vilket motstånd som ges i turneringen. Om man dessutom använder året som kommer till att träna på saker man behöver för att vara beredd, då kommer man att kunna stå upp bra mycket bättre i Pajulahti nästa juni. Då kommer även spelare som kunde ha kapacitet att gå vidare till regionverksamheten se ut som om de hade den kapaciteten...
2007 fick dessa spelare erfarenhet av Pohjola Cup, som det hette då... 2008 fick bara Limpan, Adde, Moa och Sigge åka.. Det syntes i år mot Vasa och Åbo!
OK. Och vad ska man träna då... Nå, först och främst klassikerna. Teknik, passning, mottagning etc. Detta kombinerat med hårda matcher som ger speltempo är något som varje spelare måste få sig tillgodo i sin dagliga träning. I distriktslaget skall man sedan lära spelarna ett spelsätt, som man tryggt kan falla tillbaka på då det blåser och åskan går tex mot Helsingfors, Nyland, Åbo osv. Har spelarna en sådan grundutbildning på distriktsnivå kan man ställa upp mot jättarna, hålla siffrorna nere och till och med utmana dem i enskilda matcher. Dessutom är spelarna mer beredda för region- och därefter landslagsutbildning om man väljs vidare.
Därmed betyder det inte att distriktstränarna ska strunta i eventuella tekniska brister, trots att man enligt mig i huvudsak ska lära ut spelmässig teknik och framför allt taktik i distriktslaget... Tvärtom. De brister man ser ska påtalas spelarna och DERAS KLUBBTRÄNARE! Inom distriktet skall ett gemensamt arbete bedrivas så spelarna närmar sig den nivå man vill ha för att kunna hävda sig i första hand i distriktslagsturneringen och senare på individuell nivå uppåt på den blåvita vägen eller i klubblag på allt högre nivå!
Så ser jag det!
2007 hade ÅFF även ett U19 lag som skulle förmedla utbildning mellan "Pohjola Cup" och "Öspelslag". Det blev sammanlagt två matcher... (hittills kanske man borde säga). Här Anna Karlsson, Emma Henriksen och Erika Nordlund i gula tröjor...
Vi sitter på alla förutsättningar och på Åland har distriktet en stor stor möjlighet att påverka.. Kom med den info och de redskap som spelarna och de som utbildar dem behöver för att lära sig spela riktig fotboll!!!
Stort tack ÅFF att ni var med i årets turnering. Härifrån börjar det (igen)!!!
I kväll blir det riktigt mycket fotboll. Efter vår match i Bengtsböle lär det vara stormöte i damkorpen. LIF Elit-EIK... På Valbo. Har lovat åka och titta. Sen insomning på soffan med svedupellarnas u21 som möter... Vem var det nu de mötte...
Kommentarer
Trackback
