Hur var det nu igen...

Natten är slut och den nya spännande dagen har börjat...

Jag tänker inte älta gårdagen någge länge, utan se framåt. Dock väcktes mina minnen från min vecka med Charlton, som då låg i nästhögsta serien i Engelska ligan... Hur tränade vi där? Jag deltog ju i både A-lagets och reservlagets träningar. Alla, både spelare coacher och de två managerna Alan Curbishley och Steve Gritt var rätt välbetalda yrkesmän. OK, det var några år sedan, men ändå...

Jag minns att det som slog mig var att övningarna i sig ofta inte var mycket mer än att kasta in en boll och sedan köra med ytterst enkla direktiv. Typ passa bollen, runda kon, in igen och sök boll.. Lekar, typ driv boll i mittcirkeln och på tränarens kommando ta ett par i handen (sånt man gör med 7-8 åringar) förekom mycket. Eftersom bestraffningarna för förlorarna ofta var ymniga och skratten som följde på höga kämpade fotbollsproffsen hårt med sina pyramider och trianglar mm. Värst var det i början för mig eftersom jag inte hängde så bra med i den lokala accenten... "Mr Finland 20 push ups" är den coachkommantar jag minns från den första uppvärmningen.

Ofta sprang man utan boll och då man tränade var det ofta ett klart tema som direkt anspelade på det man skulle göra i spelet. Lång boll på mittback som rensar- snabbt till rensning och sedan 3v1+ målvakt. 2 målsspel kan jag dock inte minnas att vi bedrev en enda gång under veckan som jag upplevde. Detta kompenserades lätt med övningar, liknande nummerboll där spelarna själva fick skapa tempot och behandla bollen matchlikt utan risk för tackling. Inte en enda direkt drill, typ gummiband eller spring till konen och stå där-övning kan jag minnas. Just det sista kändes speciellt eftersom vi i norden älskar våra drillar... Drillar ÄR bra, men då krävs det enormt mycket förståelse från spelarhåll för att riktigt kunna göra de rätta sakerna. Ren och skär bollbehandling hade vi mycket, ofta i form av lekar som till exempel GRIS, eller så enkla långbollar eller inlägg rakt på målvakt, som en del av målvakternas egen träning...

Så klart körde vi även med motståndare. Då gjorde jag kanske bort mig, eller jag vet inte, har inte riktigt ännu förstått hur man tog det. I vilket fall som helst hade jag ju läst allt om den tuffa engelska mentaliteten och hur man slåss och krigar fotboll. Därmed gick jag under mitt första träningspass in fullt i tacklingarna. En kille bar de ut (sorry). Visade sig att han var en junior som för första gången var med på A-lagets träning.. Oj då... Spelarna var väldigt ödmjuka överlag. Scott Minto (senare i Benfica och Chelsea) körde 60 meters löpningar ett helt pass. "I had it coming" sa han bara efteråt med ett trött grin. Han var petad och man ville visa honom varför.. "Thank you for giving me an opportunity to make some great saves" sa reservmålvakten, som jag glömt vad heter... Själv missade jag kanske ett kontraktsförslag just vid det träningspasset...

Varför skriver jag sådant här nu? Vad vet jag? Det är min blogg och jag skriver väl vad jag vill.

I dag får jag barnen hit. Det ska bli jätteskönt att vara med dem. Sassa kommer hem just innan jag kör dem till sin mamma och själv åker på träning.

Onsdag! En ny dag att utveckla människor, relationer, sig själv och fotboll!

Kommentarer
Postat av: Max

Bästa inlägget på länge.



Sen typ de psykedelliska där i början av juli 2008.

2009-08-05 @ 11:57:30
Postat av: MV

Tack. I had it coming.

Undrar om du menar augusti 2008... I annat fall stämmer det att man är som mest kreativ när man mår som sämst...

2009-08-05 @ 21:07:10
Postat av: Max

Kanske var det början av augusti då. Bevisen torde vara förstörda iaf.



Va du sa om kreativitet stämmer. Allt gott föds ur smärta.

2009-08-05 @ 22:32:44
Postat av: MV

Jag hann nog spara dem... någonstans...

Jo, jag har alltid sagt att allt som inte gör ont är onödigt!!!

2009-08-05 @ 23:07:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0